Intervjufrågor
till Patrik Eidfelt från Kompetensföretagenon
Patrik, du har varit Förbundsdirektör för Kompetensföretagen, arbetsgivar- och branschorganisation för bemanningsbranschen, sedan 2019. Hur såg din personliga väg in i branschen ut?
Jag jobbade på Almega, och visste att det var en relativt ung bransch med stark tillväxt, och att den varit ifrågasatt. Efter ett tag insåg jag bredden av tjänster som branschen levererar, hur bra medarbetarna trivs och hur många företag som är beroende av medlemmarnas tjänster. Det är fakta som är viktig för fler att få ta del av.
Varför behöver den svenska ekonomin bemanningsföretag?
För att arbetsmarknaden ska fungera så bra som möjligt under snabba förändringar och plötsliga behov som är svåra att förutse. Till det kommer konjunkturförändringar. Branschen stöttar ofta behov av kompetensförsörjning för flexibilitet men också rätt kompetens. Två tredjedelar av landets industriföretag använder sig av bemanningsföretag som en strategisk resurs för kompetensförsörjning, och branschen är även central för offentlig verksamhet.
Vilka yrkesgrupper gynnas mest av bemanning?
Alla, skulle jag säga. Att jobba som konsult för våra auktoriserade medlemsföretag ger en fantastisk möjlighet till att skapa ett varierat CV, stora nätverk eller att få djupa i en expertis, och det är enklare att byta arbetsplats om du inte trivs. Om man tittar på branschens omsättning, som är ett sätt att se det på, så är det yrkesgrupper inom industri&tillverkning, lager&logistik och inom IT-sektorn.
Vad måste politiken göra för att förbättra ramvillkoren för bemanningsbranschen?
På det stora hela saknar branschen ofta likabehandling och undantas från stora reformer som etableringsjobben. Politiken borde istället använda branschen för att lösa vår tids stora utmaningar vad gäller matchningsproblemet och den höga arbetslösheten. Det är mitt och kansliets uppgift att informera och föra dialog för förändring. Vi jobbar på det genom att utöka arbetet med näringspolitiska frågor och våra relationer med beslutsfattare.
Vilka projekt har Kompetensföretagen på gång inom den närmaste framtiden?
Vi har växlat upp det näringspolitiska arbetet, just för att synliggöra branschens värde. Kunskapen om den enorma bredd av tjänster och yrken som bemanningsbranschen innehåller behöver öka. Sen har arbetet gentemot EU intensifierats för att göra både den svenska och den gemensamma rösten stark där. Riktigt långsiktigt handlar det också om att finna nya sätt att lösa kompetensförsörjningen på, och stärka den svenska arbetsmarknadens alla delar.
Digitalisering är också ett ständigt aktuellt ämne. Vilka möjligheter och vilken potential erbjuder detta för bemanningsföretag?
Våra medlemmar ser positivt på den digitala vågen. De har blicken mot framtiden och är snabbfotade i förändring. Med hjälp av VR och AR kan bemanningsföretag till exempel utbilda och testa konsulter i digital miljö inför uppdrag, det pågår redan. Om något potentiellt kan tillföra ett mervärde till kunden vågar de också prova, så jag tror att branschen kommer att få efterföljare i innovativa metoder.
Och vilken roll tror du att artificiell intelligens kommer att spela i bemanningsbranschen i framtiden?
En aspekt blir att en AI har lättare att mer exakt beräkna verksamheters kompetensbehov. Det möjliggör en oerhört krispig, strategisk inhyrning på både kort och lång sikt. Dessutom är branschen skicklig på upskill och reskill genom att se människors hela potential eller klangbotten. På det sättet kommer branschen att bidra till högre anställningsbarhet, som blir allt viktigare i den digitala tidsåldern.